Efter ett par veckor av hård marknadsföring kändes beskedet att vi var tvungna att hitta ny lokal som ett smärre nederlag. Trots detta får uppslutningen ses som mycket god denna premiärkväll, och stämningen var på topp när filmen Bloody Sunday drogs igång på torsdagskvällen.
I caféet såldes billig läsk, kaffe och utsökta hemgjorda smörgåsar till både gammal och ung, många människor samlades också kring bokbordet för att botanisera bland utbudet.
Efter filmvisningen togs det en paus innan det var dags för ett föredrag om Baskien. Föredraget hölls utav Jon Bular, borgmästare i byn Aulestia, Vizcaya, och Irata Amburu, biträdande borgmästare i Lezo, Guipúzcoa. De är båda medlemmar i partiet ANV ( Acción Nacionalista Vasca) och representerar den växande socialistiska rörelsen i regionen. De två befinner sig just nu på turné ute i Europa och håller föredrag inför företrädare från både regeringar och andra intressegrupper. Informationsmaterial delades ut och den efterföljande frågestunden ville aldrig ta slut. Mycket i föredraget handlade om illegaliseringen av vänsterpartier i Baskien, och redan dagen efter det att föredraget hölls så illegaliserades även ANV.
Västerås Bokcafé vill tacka alla kamrater som slöt upp denna kväll, som präglades av många fina möten och politiska diskussioner, både med redan politiskt intresserade men även med nyfikna människor från närområdet.
Här följer en svensk översättning av det informationsblad om Baskien som delades ut:
För ett demokratiskt Baskien, nej till repression
Förra året förstörde den spanska regeringen återigen allt hopp om att lösa konflikten mellan Baskien och den franska och spanska staten. Det spanska arbetarpartiet, PSOE, stängde tillsammans med det baskiska nationalistpartiet PNV, dörrarna till alla förhandlingar med den baskiska separatiströrelsen för självständighet.
Under förhandlingarna blev majoriteten av de organisationer som är delar av självständighetsrörelsen avhysta, eller förbjudna av domstol att hålla politiska aktiviteter. Stora delar av media blev tystade. 40 självständighetsaktivister blev ställda inför rätta för politiska eller andra sociala aktiviteter. 50 politiska manifestationer anordnade av självständighetsrörelsen blev förbjudna. 25 demonstrationer blev brutalt attackerade. 200 militanta aktivister blev dömda innan förhandlingarna ens startat. 700 vägtullar upprättades. Den spanska armén utförde operationer i 30 baskiska städer. De anklagade ca 500 personer för att ha deltagit i så kallade propagandaaktiviteter.
De bötfällde ett dussintal människor för att ha deltagit, eller ansökt om att få anordna politiska aktiviteter. Den spanska regeringen utökade straffet för att ha deltagit i “terroristiska aktiviteter” till 40 år, vilket innebär 10 år mer än tidigare. Iñaki de Juana, en politisk fånge, hungerstrejkade i 100 dagar för att protestera mot att han blivit dömd till ytterligare tre års fängelse för att ha skrivit en opinionsbildande artikel. Baskiska invånare för självständighet uppges ha blivit torterade och man fortsatte arrestera frivilliga ETA-aktivister.
Trots allt detta, stannade den baskiska självständighetsrörelsen kvar vid förhandlingsbordet, tills det Baskiska Nationalistpartiet och Spanska Arbetarepartiet drog sig tillbaka och lämnade självständighetsaktivisterna ensamma vid bordet.
Sedan slutet av förhandlingarna har antalet fångar ökat med 120 personer. Just nu sitter 700 baskiska frihetskämpar fångna och Baskien har mindre än tre miljoner invånare. Arbetare inom politiska och sociala områden har dömts, som en del av den så kallade uppvisningsrättegången av 18/98. De har fått hundratals år i fängelse, anklagade för att vara medlemmar i ETA, enbart på grund av deras engagemang i den baskiska socialistiska självständighetsrörelsen.
Nya rättegångar är på gång. Mot Udabiliza, sammanslutningen av de folkvalda representanterna, mot Askatasuna, gruppen mot repression och mot det politiska partiet Batasuna, vars styrelse för tillfället sitter i fängelse. Fler försök till politiska yttranden kommer att bli illegaliserade. Förekomsten av tortyr blir allt vanligare, med fångar som hamnat på sjukhus med allvarliga skador och med påståenden om att poliser våldtagit dem.
Det råder total diskriminering och legal nedbrytning av den vänsterorienterade självständighetsrörelsen och totalt förbud av allt öppet politiskt stöd.
Självständighetsrörelsen fortsätter att vidhålla samma strategi som man hade under förhandlingarna: att kräva laglig rätt för ett självstyre av de fyra baskiska provinserna som nu ligger under spanskt styre, samt fullständig rätt till självbestämmande och laglig rätt till självstyre för de tre baskiska provinser som ligger under fransk administration och med möjlighet att utveckla politiska projekt.
Det råder svåra tider i Baskien. Vi vet att vi kommer att kämpa, eftersom vi känner att vi är skyldiga våra barn detta. Vi är redo. 50 år av kamp har redan utspelat sig i modern tid. Vi kämpade hårt mot Franco, likväl som vi har kämpat mot den spanska regeringarna, från vänster till höger. De har alla fått vika sig för Baskien och vi kommer att fortsätta på samma vis tills Frankrike och Spanien erkänner vår rätt till självständighet.
Vi ropar efter internationell solidaritet, för att kunna mobilisera, för att stoppa nekandet av politiska och sociala rättigeter, så att vårt land kan bygga upp en stadig demokrati, ett oberoende, stolt och socialistiskt samhälle.
Länge leve den baskiska frihetskampen!
Askapena
Euskal Herria, januari 2008
Read Full Post »
Västerås Bokcafé 